Leviathan av Scott Westerfeld
Jag har inte så mycket att säga om Leviathan. Jag har pratat om den innan. Den krävde en omläsning, är allt.

Little Lord Fautleroy av Frances Hodgeson Burnett
LLF är en barnbok och liknar väldigt mycket en annan bok jag läst av Burnett, The Secret Garden. Jag kan tänka mig att Burnett skrev TSG som en uppföljning och utveckling på alla teman i LLF.
I alla fall. LLF handlar om en lillgammal liten pojke i Amerika som en dag får ett besök av en advokat som berättar för honom att han ska bli en lord och arvtagare till sin farfar, som är greve. Pojken följer med till England där han träffar sin farfar, en fördomsfull och bitter gammal man, men som gör sitt allra bästa för att göra pojken glad.
I TSG (vars grundhandling är densamma som den jag lagt fram här) ligger det intressanta i att se hur den bittra gamla farfarn utvecklas och med pojken hjälp blir mer och mer öppen och mindre fördomsfull. I LLF har detta misslyckats med totalt. Jag förstår att Burnett säkert hade som avsikt att ändra greven allt eftersom, men i vår insyn i hans tankar ser man hur hela hans syn skiftar i samma ögonblick som han träffar pojken. Försök görs, genom boken, att få det att se ut som att mannnen ännu inte blivit helt god, men alla hans handlingar syftar på motsatsen.
Några stycken lösa trådar finns. T.ex. nämns i början att pojken, på vägen till sitt nya hem, åker förbi en grindöppnerska och hennes barn, och pojken kommenterar att "dem skulle jag gärna vilja leka med", men detta utvecklas aldrig (att pojken leker med grindöppnerskans barn är däremot en central del av handlingen i TSG).

Överlag tycker jag att det är en okej bok, speciellt när man take into account att det är en barnbok, men om någon skulle fråga "Ica, vilken ska jag läsa, LLF eller TSG?" så skulle jag utan tvekan svara "TSG".