Inlägg nr. 134 - Black heart

Black heart av Holly Black
Den tredje och (antar jag) sista boken i berörar-serien. Det här är nog första gången jag önskar att en författare kunnat fortsätta på serien. Jag är inte redo att slitas från karaktärerna ännu. Jag vet inte om det var övergången till engelska, övergången till talbok eller om jag helt enkelt bara börjat älska karaktärerna men jag vill inte att det ska vara slut. Men Black heart hade ett väldigt avslutat slut, vilket iofs är bra, men! (sorg)(det här är inte ett så coherent recension).
 
Summan av kardemumman är att jag rekommenderar den här serien! Språket är bra, handlingen är bra, karaktärerna är fina och den politiska aspekten i boken är en tolkning av vårt eget samhälle, på de sätt det är fel.

Inlägg nr. 133 - Jag blir galen på dessa ungdomsböcker som saknar realism.

Imorgon när kriget kom av John Marsden
Ett gäng ungdomar bestämmer sig för att åka ut i bushen och campa över storhelgen och när de kommer tillbaka inser de att deras land blivit attackerade av något annat lands armé.
En helt okej bok. Handlingen är intressant och Marsden lyckades göra mer med den än jag förväntade mig. Dock är den skriven i form av en dagbok, något som känns tvingat på några ställen. En annan sak jag inte gillade var allt kärlekstjat. Lite kan väl vara okej, men när det är allt de pratar om, och skriver ner för omvärlden att veta, tappas all realism.
 
Nightspell av Leah Cypress
Nightspell handlar om två syskon som åker till ett annat land för att hämta deras lillasyster. I landet finns det dock spöken som lever sida vid sida med de vanliga människorna och intriger uppstår och allt går inte riktigt som de tänkt sig.
Handlingen är lite töntig, om jag ska vara ärlig, och språket är inte speciellt bra. Det är tråkigt och tafatt och på flera ställen syftas det tillbaka till saker som jag för mitt liv inte kan komma ihåg. Karaktärerna, och handligen likaså, är ibland kryptiska och ologiska. Vi får följa de tre syskonens POVs och det blir en splittrad stämning, där man inte riktigt lära känna någon av karaktärerna ordentligt. För att inte tala om bokens öppningsscen, som bara skriver "Den-här-scenen-har-ingen-som-helst-bäring-för-handlingen-och-den-¨är-faktiskt-t.o.m-lite-motsägelsefull-men-den-är-här-som-introduktion"

RSS 2.0