Rant nr. 72 - This and that and stress
Jag tjatar vidare om det här - men hur osannolikt det än låter så är det sant. Jag har aldrig pluggat, i hela mitt liv, förrän jag började på universitetet. Och då började jag inte med en gång. Visst, jag förberedde mig för att jag skulle få plugga mer, men jag tog det nog inte riktigt på allvar. Jag fortsatte som alltid: gjorde ingenting förrän sista veckan. Okej, det var skillnaden. På högstadiet och gymnasiet satte jag inte igång med att plugga förrän en eller på sin höjd två dagar innan provet. Nu hade jag en hel vecka på mig. "Det här går nog galant" tänkte jag, och nöjde mig med mina nästan-godkänt och precis-godkänt.
När jag skulle börja med kineiskan för ett halvår sedan så bestämde jag mig för att byta bana. Nu började allting på riktigt. På riktigt, på riktigt liksom. Det var ju det här jag ville göra resten av mitt liv. Så jag bestämde mig för att verkligen plugga. Det gick bra. Det funkade! Jag fick 7 poäng ifrån max på första tentan och jag var överlycklig. Det hjälpte att plugga och det var till och med roligt. Det var ju inte speciellt ansträngande heller. Bara kul. Dock hade jag börjat få mörka ringar under ögonen. Fattade inte varför och ni som följt mig här eller irl lär ju hört mitt tjat om mina mörka ringar. Jag fattade ingenting - jag sov hur mycket som helst, så var kom de ifrån?
Den här terminen började för snart tre veckor sedan. Mina mörka ringar är tremongous (eller något) och min hy finnig och obalanserad. Nu förstår jag.
Just eftersom jag aldrig tidigare pluggat så har jag aldrig förstått vilket stressmoment och ansträngning det faktiskt är. Jag gick från steget "så lite ansträngning som möjligt" till "ansträngning nivå lagom" till nu. Vad jag läser? 150%+. På universitet. Gah! Det tog att jag läste igenom Blondinbellas inlägg 'Varning för stress' för att jag skulle förstå vad jag var. Stressad. Jaha. Makes sense.
Ja, ja. Jag ska kämpa vidare. För nu vill jag göra det här. Jag hade ingen aning om att min stresströskel var så låg. Men det får den inte vara. Det tillåter jag den inte att vara. Nu ska jag kämpa!
Jag tänker inte säga enjoy.
Jag försökte hitta en bild där jag såg lite "nu ska vi slåss"-ut, men jag hittade ingen, så jag nöjde mig med en som jag ser "kjempeglad" ut på.
När jag skulle börja med kineiskan för ett halvår sedan så bestämde jag mig för att byta bana. Nu började allting på riktigt. På riktigt, på riktigt liksom. Det var ju det här jag ville göra resten av mitt liv. Så jag bestämde mig för att verkligen plugga. Det gick bra. Det funkade! Jag fick 7 poäng ifrån max på första tentan och jag var överlycklig. Det hjälpte att plugga och det var till och med roligt. Det var ju inte speciellt ansträngande heller. Bara kul. Dock hade jag börjat få mörka ringar under ögonen. Fattade inte varför och ni som följt mig här eller irl lär ju hört mitt tjat om mina mörka ringar. Jag fattade ingenting - jag sov hur mycket som helst, så var kom de ifrån?
Den här terminen började för snart tre veckor sedan. Mina mörka ringar är tremongous (eller något) och min hy finnig och obalanserad. Nu förstår jag.
Just eftersom jag aldrig tidigare pluggat så har jag aldrig förstått vilket stressmoment och ansträngning det faktiskt är. Jag gick från steget "så lite ansträngning som möjligt" till "ansträngning nivå lagom" till nu. Vad jag läser? 150%+. På universitet. Gah! Det tog att jag läste igenom Blondinbellas inlägg 'Varning för stress' för att jag skulle förstå vad jag var. Stressad. Jaha. Makes sense.
Ja, ja. Jag ska kämpa vidare. För nu vill jag göra det här. Jag hade ingen aning om att min stresströskel var så låg. Men det får den inte vara. Det tillåter jag den inte att vara. Nu ska jag kämpa!
Jag tänker inte säga enjoy.
Jag försökte hitta en bild där jag såg lite "nu ska vi slåss"-ut, men jag hittade ingen, så jag nöjde mig med en som jag ser "kjempeglad" ut på.
Kommentarer
Postat av: Lollo
iih tack ;) Haha, kommer ihåg att jag var så avis på dig när jag såg bilderna du hade från när du varit där under 4th of july... Och att jag kommer ihåg det när det är galet många år sen är en bra fråga! xD
Varför får du inte följa med för?
Postat av: Lollo
Ahh okej. Ja det kan jag väl förstå... Men ändå, du ska få se Kina! Och där har du ju inte varit förut? Så det blir helt nytt och spännande ;) Mycket tuffare än gamla USA som du redan varit i ju ;P
Trackback
