Som jag skrev på facebook så ska SVT visa den nyaste (2009) BBC adaptationen av Jane Austens novell Emma. Anledning att jag nämner det igen är för att jag tycker att det får alldeles för lite uppmärksamhet med tanke på hur awesome den är. Den här versionen, med Romola Garai (en typ kines) i rollen som Emma, är helt klart den bästa adaptationen (okej, omarbetningen) av en Jane Austen-roman som jag ever, någonsin har sett. (Och believe me, jag har sett en hel del!) Och varför är den då så underbar? Jo, för den stays väldigt true to the story och karaktärerna är tolkade helt fantastiskt.

 

Meanwhile jag uppskattade hur Mrs. E avbröt Mr. E i versionen från 1996 så hade hon inget emot hur fantastiskt Christina Cole (som av någon anledning alltid får sådana här roller) tolkade henne.

 

Jonny Lee Miller och Blake Ritson tyckte jag var kul att se ihop (de har båda spelat rollen som Edmund Bertram i Mansfield Park, i två olika versioner - de enda två versionerna som finns(!)) och de passar naturligtvis underbart i respektive roller som Mr. Knightly och Mr. E.

Mr. Knightly

Mr. Elton

 

Personligen tyckte jag aldrig om hur 1996s version dumifierade Harriet. Visst Harriet är lite dum, men inte outright stupid, opassande och... Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva hennes utseende. Hon var inte ful direkt, men det enda som skulle kunna sägas om henne annat är "söt"; hon är definitivt inte vacker, såsom Harriet beskrivs i boken. I 2009s version är Harriet verkligen vacker.  Och hon är inte heller dum på samma sätt som i föregående film (där hon mer verkar på gränsen till utveckligsstörd), nej, den här Harriet är godtrogen och inte boksmart, men smart likväl.

1996s version. (Och bilden gör henne mer än rättvisa. Såhär smart ser hon för det mesta inte ut.)

Och 2009s version.

 

Frank Churchill var jag övertygad om att jag skulle hata, eftersom jag inte kunde tänka mig att någon kunde göra rollen bättre än Ewan McGregor. Och visst, lite av den övertygelsen är jag fortfarande. Rupert Evans gör ett bra jobb, men riktigt lika bra som sin föregångare är han inte. Han är mer mångfascetterad, medger jag, men det har med manuset att göra, inte skådespelandet (2009s är trots allt 2 timmar längre än 1996s). Sedan, kalla mig ytlig eller vad du vill, men Ewan ser helt enkelt mer ut som jag föreställer mig Frank.

Ewan McGregor

 

Den andre.

 

Den största överraskningen för mig var ändock Jane Fairfax! Hon var verkligen perfekt. Hon är fragil, timid, sjuklig, tyst vid de rätta tillfällena, känslosam när det var passade och rätt och slätt perfekt! Sedan kan det ju hjälpa att hon verkligen är en viktig karaktär i den här versionen, när hon i 1996s var en platt karaktär som man inte förstod, ens efter att den stora "hemligheten" avslöjats.

2009

 

Hmpf! Ser hon sjuklig ut? Det är skrattretande!

 

Sedan ska jag väl säga några ord om Emma också. Eftersom jag aldrig hade några klagomål på Gwyneths tolkning 1996 förbryllar det mig lite att jag kan ÄLSKA Romolos tolkning så ännu mycket mer, men den kan jag, och det gör jag. Sedan väger väl hennes fantastiska utseende inte direkt ner pendeln heller.

Romola.

 

Sedan hade jag tänkt slänga in lite skärmdumpar från TV-serien också, men nu ska jag iväg och köpa julklappar, så det får vänta till en annan gång.

---

Jag insåg ungefär halvvägs igenom att det släpptes två filmversioner av Emma 1996 (!) så jag tänkte klargöra och säga att den jag jämfört med är den där Emma har blont hår. Den andra såg jag bara en kvart in i innan jag tröttnade. Och värt att peka ut är också att 2009-versionen är en TV-serie. Ifall det var någon som missade det.

 

Ja, jag har löst mina enter-problem tills vidare. Det heter ctrl+c, ctrl+v.