Inlägg nr. 132 - frost

Frost av Maggie Stiefvater
Frost handlar om sextonåriga Grace som blev biten av vargar, och räddad av ytterligare en varg, när hon var liten. Hon har sedan dess känt en samhörighet med vargen och sett hur han vakat över henne från skogskanten utanför hennes hus. En dag träffar hon en pojke med samma gula ögon som hennes varg. Hon inser att hennes varg är en varulv och han har inte långt kvar innan vintern och kylan kommer, och ändrar honom till varg, för alltid.
 
Jag ska vara ärlig. Jag läste inte klart Frost. Början var spännande och medgripande, men ungefär halvvägs igenom började jag undra vad bokens klimax skulle bli. Det byggdes liksom inte upp emot något speciellt, mer än karaktärernas brinnande ångest för deras snyftsaga. Ju längre mot slutet jag kom desto mer förvirrad blev jag. Boken byggdes upp mot något som verkade som ett klimax, bara för att lösas och ersättas av ett till problem. Tredje gången det dök upp ett problem, med 20 sidor av boken kvar, gav jag upp. Det var bara för larvigt.
 
Vad gäller språket skulle jag rekommendera att läsa det engelska originalet (som heter Shiver) eftersom den svenska översättningen var halvtaskig, med mängder av slarvfel och felaktiga översättningar. I övrigt var språket lättsamt och trevligt.

Inlägg nr. 131 - ett gäng samhällskritiska böcker

Specials av Scott Westerfeld
Det här är tredje boken i Uglies-serien. Tally har nu blivit special och följer Shays kommando, men hennes känslor för Zane är fortfarande starka och när Shays order krockar med Zanes välmående får Tally problem. Samtidigt har staden kommit till en brytpunkt: hur länge kan folk fortsätta rymma undan operationen?
Specials hade samma snabba takt och påhittiga språk som de båda tidigare volymerna, och jag gillar verkligen idén om den här världen, trots att den är så överdriven. I den här volymen fick man se lite mer av världen utanför Tallys stad, vilket var en lättnad; det ökade seriens realism. Snurren som boken tog halvvägs igenom var också härlig, och Specials var ett bra avslut på serien.
 
Of mice and men av John Steinbeck
Boken handlar om George och den tröge Lennie som går runt i Californien i jakt på jobb efter att Lennie skapat trubbel på deras senaste arbetsplats, och deras situation på arbetsplatsen.
Språket är härligt, och lättare än jag hade förväntat mig. En kort bok, med mycket handling och inga händelselösa sidor. Bra överlag är allt jag kan säga.
 
Mitt klimatkatastrofala liv av Saci Lloyd
En bok som jag vetat att jag ville läsa sedan första gången jag såg den. Handlar om ett framtida London år 2015 där koldioxidbesparingar på 60% just införts. I och med besparingarna ändras livet för alla och det är inte alltid de uppenbara förändringarna som vänder upp och ner på allt.
Idén var verkligen spännande och det här var en bok jag dök in i med huvudet före. Jag är lite skeptisk till upplägget av boken, som inte alltid funkar. Den är skriven som en dagbok, men inkistrade tidningsurklipp o. dyl. och där på dessa ställen boken stapplar. T.ex. undrar jag vem som skulle riva ur en halv tidningsartikel? Sjukt störande att man inte kan läsa hela artikeln. Samt att pacingen ibland blir off, p.g.a. dagboksstilen. På vissa ställen har Saci valt att skriva på det sätt som presenterar handlingen bäst och struntat i att man inte skulle skriva en dagbok så. Störande.
I övrigt var takten och språket bra, och karaktärerna intressanta. Jag gillade kärlekshistorien som utvecklades, den var helt perfekt i mina ögon.
Jag har inte hittat någonting om en uppföljare, vilket jag finner lite frustrerande. Inte för att jag verkligen vill läsa en uppföljare, men för att boken lämnar alldeles för många lösa trådar. Men overall en okej bok.

Inlägg nr. 130 - En tesked nytta och tre teskedar nöje



Den vita katten och Den röda handsken av Holly Black
Den här serien utspelar sig i en alternativ värld till vår, fast där några procent av befolkningen är berörare, dvs. de kan använda magi genom beröring. Icke-berörarna är livrädda för att bli manipulerade av berörare och handskar alltid är en normal del av klädseln. Cassel kommer från en berörarfamilj som sysslar med lurendrejeri, där han är den enda icke-beröraren och han kämpar för att bevisa för sin familj att han också kan dra sitt strå till stacken i deras bedrägerier.
Den här serien är spännande, men tyvärr väldigt förutsägbar. Språket är enkelt, och det är lite detektivhistoria över det hela, där man inte får veta hela sanningen och man måste försöka lista ut den i takt med Cassel. Karaktärerna är sådär, inga är helt djupa, och ibland blir man irriterad på dem, speciellt på Cassel, Serien har iaf en bra användning av karaktärerna: det finns inga överflödiga bitar, men ibland önskar jag att Holly hade kunnat sakta ner lite med ledtrådarna.
 
The grapes of wrath av John Steinbeck
Boken följer en familj från Oklahoma som flyr västerut i jakt på den amerikanska drömmen, men de stöter på många snubbeltrådar på vägen.
Jag måste bara börja med att säga, OMG, språket! Språket är fantastiskt, med allitterationer och upprepningar; väldigt poetiskt. I början var jag lite skeptisk om min engelska skulle räcka till, med dialektengelskan och allt snack om hötröskor och jordbruksjargong, men efter några kapitel föll man in i det, och handlingen blev lättare att hänga med i. Karaktärerna är inte helt utvecklade (medvetet), men mänskliga, och deras interaktion är spännande och trovärdig. Handlingen är också intressant, och man vill veta hur det går för familjen, men handlingen är också lite seg, med motgångar, motgångar, motgångar. Det är väldigt deprimerande och jag skulle rekommendera att läsa boken i stötar. Slutet var helt fenomenalt och satte tonen för hela boken; den är lite som en dokumentär. Jag visste inte att jag älskade Grapes of wrath förrän jag hade läst slutet. Som jag alltid säger är slutet av en bok bland det allra viktigaste.

Inlägg nr. 129 - Bokbomb igen


Uglies & Pretties av Scott Westerfeld
Tally är en femtonårig flicka som bor i en värld där alla på sin sextonårsdag får en operation för att bli vackra. Tally hatar att vara ful, och hon hatar att vara den sista i hennes kompisgäng att fylla år. Men så träffar hon rebelliska Shay, och Tally snärjs upp i Shays planer.
Boken har ett lätt språk och en överdriven handling, men det funkar. Språket snärjer mig och det tog mig inte lång tid innan jag snappade upp det roliga vokabuläret och handlingen funkar, trots min initiala misstro. Visserligen är böckerna väldigt stereotypa ungdomsböcker, och väldigt förutsägbara, men med ironin och pikarna på vårt samhälle går det ändå.
 
Persuasion av Jane Austen
Anne Elliot kommer från en stolt adelsfamilj som nu blivit fattig. Flera år innan handlingens början var Anne förlovad med en man som hon älskade, men som hennes familj och vänner övertygade henne om att bryta upp med eftersom han var fattig och utan potential. Men nu tvingas Annes familj att hyra ut sitt hus för att få pengarna att räcka, och vem blir det som hyr huset, om inte hennes exfästmans fru?
Persuasion är en bok med många vändningar, och flera gånger störde jag mig på att det var lite för mycket. Många av vändningarna och personerna som känns med i boken känns överflödiga och leder ingenstans, men grundhandlingen är väldigt trevlig, om än inte en favorit.
 
The manual of aeronautics av Scott Westerfeld och Keith Thompson
Den här boken är en illustrerad guide till Leviathan-serien av samma författare och den är menad att ge en djupare inblick i världen de har skapat. Det gör den väldigt bra: texterna är välskrivna (om än korta) och bilderna fullkomligt adorable. Jag tycker om bakgrundsblicken och kan nu inte vänta på att skriva en egen berättelse som utspelar sig i Leviathan-världen.
 
The night circus av Erin Morgenstern
The night circus handlar om Celia, en ung flicka vars pappa är trollkarl. När hon är bara sex år gammal slår pappan vad med en man om att Celia vinna en tävling som de ska hålla, en tävling i vem som är den bäste magikern. Nattcirkusen anordnas som scen och så många fler involverade än de tävlande.
Den här boken hörde jag först talas om i NaNoWriMo-kretsar (den skrevs under NaNoWriMo) och jag har velat läsa den länge. Jag är sliten mellan mina åsikter om den här boken. Å ena sidan är stämningen helt fantastisk (den påminner om Jonathan Strange and Mr. Norrell, en otroligt fantastiskt stämningsfull bok), å andra sidan är jag inte helt impad av varesig slutet eller den udda romansen som utvecklas. Däremot måste jag ge Erin en eloge för tidshoppen. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men om ni har sett den nya Titanic-serien så förstår ni. Det fungerar absolut utmärkt.

RSS 2.0